TÖM KUNDVAGNEN
Kristna smycken tillverkade med respekt för människor och miljö.
Jag måste avslöja en sak: När jag åkte till USA hade jag bara bokat in två konferenser en ledarkonferens på Gateway Church i Dallas och en kvinnokonferens tolv dagar senare Designed For Life (DFL) i Springfield, Missouri och jag skulle vara borta i en månad.
Det kändes som en utmaning för mig som är van att planera och strukturera mina dagar att lämna så mycket utrymme för det oplanerade. Inspirerad av en YouTube intervju med superentreprenören Torsten Jansson tänkte jag att det är viktigt att vara på plats en längre tid för att saker ska hända. Jag ville ge utrymme för det oväntade och se vilka dörrar som skulle öppnas. Inte helt lätt när man är van att ha koll på allt i förväg…
Samma dag som jag träffade Annabel och Cindi i Dallas Downtown (se tidigare blogg) hörde Sophie Johansson av sig och hälsade mig välkommen hem till henne i Tulsa. Det passade perfekt för mig som var tvungen att checka ut från min airbnb lägenhet på torsdag morgon. Sophie är en helt underbar person som är vän till en nära släkting. Men jag talade med henne för första gången dagen innan jag reste till Dallas. Hon hörde av sig ofta under min tid i Dallas för att se hur jag hade det och om hon kunde hjälpa mig med något. Jag är helt förundrad över hennes engagemang och entusiasm.
Det var med glädje jag satte mig i bilen med siktet inställt på Tulsa. Naturen skiftade längs vägen och allt blev grönare och lummigare när jag kom en bit norrut. Jag var lycklig över att ha mina smycken med mig och att jag skulle få träffa Sophie.
Jag och Sophie Johansson
På väg mellan Oklahoma City och Tulsa gjorde jag en avstickare till Route 66 för att tanka. De spelade Dolly Parton högt i högtalarna och det kändes att jag var i hjärtat av USA. Efter en kaffe och energibar körde jag vidare. Någon timma senare var jag framme i Broken Arrow i Tulsa hos Sophie. Det var så härligt att få komma dit. Hon tog emot mig med öppna armar och vi hade så fina dagar tillsammans.
Det bor många kristna i Tulsa och kan jämföras med Jönköping i Sverige. (Även om Jönköping är mycket mindre.) Vi besökte hennes kyrka Victory Church på söndagen och jag fick ett fint möte med pastorsfrun Ashley Daughterty. Hon älskade det lilla herdekorset!
Ashley Daughterty och jag, båda med herdekorset i olika storlekar.
Tulsa har ett stort kristet universitet som heter Oral Roberts University. Jag tyckte om den vackra statyn med bönehänderna vid infarten. Speciellt fick vi be för Israel som någon dag tidigare drabbats av den fruktansvärda massakern från Hamas.
Under tiden jag är i Tulsa har jag kontakt med TBN (Trinity Broadcast Network) en stor kristen TV-kanal. Jag fick möjligheten att ha med en kort reklamfilm för ZOE HOOP under ”röda mattan” på Dove Awardsdå kristna musiker och artister i USA belönas för sina insatser under året.
Vi kunde även lansera vår första ring Apple of my eye i början av veckan då jag fått alla bilder på ringarna från fotografen. Det känns så roligt att äntligen få berätta om den för er. Vill du läsa om den så finns det ett blogginlägg om den. Jag tror inte att det var en slump att ringen var färdig för lansering samma vecka som Israel blev attackerat. Israel nämns som Guds ögonsten flera gånger i bibeln (Se exempelvis Zech. 2:8)
Jag kör vidare mot Springfield i Missouri för att vara med på Kvinnokonferensen Designed For Life i slutet av vecken.
Jag hade hyrt ett litet hundra år gammalt s.k. Gun Shot hus i ett lugnt område. Dessvärre väcktes jag på nätterna av möss som krafsade i ena änden av sovrummet, vilket ju inte kändes så bra. En saneringsfirma kom och satte ut råttfällor men de verkade inte fånga dem.
Konferensen började med en ledarlunch på torsdagen i James River Church där vi fick mat, tid att nätverka och be för konferensen. De hade dukat så fint och man kände så mycket kärlek om omsorg från arrangörerna på en gång.
På fredagsmorgonen började konferensen i Great Southern Bank Arena i Springfield. Vi blev välkomnade med pompoms, ballonger och glada tillrop. Väl inne blev jag så otroligt fint mottagen av värdinnan Janae McLauchlin. Hon visade oss runt bjöd på kaffe och vart vi skulle sitta.
Det låg gåvor på våra stolar när vi kom: En cowboyhatt i strå och en väska med en fin anteckningsbok, penna och information om konferensen. Det var så fint att se hur givmilda kyrkan var. Så mycket omtanke och kärlek visades på alla sätt. Jag fick bl a även en fin t-shirt och ett armband.
Jag blev väldigt berörd av inledningen på konferensen när en kvinna rider in på en häst, klädd i röd klänning och det avslutas med att hon ståendes på hästen håller upp ett svärd. Temat på konferensen var Wild in Wonder och bibelordet Efesierbrevet 3:20
Efter varmt välkomnade av värdarna för konferensen (pastorerna i James River Church) Debbie och Savanna Lindellfick vi lyssna till undervisning från olika förkunnare under dagen. Vilka fantastiska kvinnor! Så föredömliga i sin kärlek, ödmjukhet, tro och givmildhet. Hela konferensen var så inspirerande!
Debbie och Savanna Lindell
Jag tycker allt var väldigt bra men blev speciellt berörd av Havilah Cunnigton (Bethel Church) undervisning om att vi alla hör Gud på olika sätt. Att ta tid med honom är viktigare än allt vi har planerat. Hon är skarp, humoristisk och ödmjuk, en verklig förebild för mig.
Havilah Cunnigton
Jag fick lära känna andra ledare i Dallas på Debbies Ledarluncher torsdag, fredag och lördag. Mycket uppskattat för mig att få lära känna kristna ledare från olika delar av bibelbältet i USA.
Fredagen avslutades med pizzakväll hos Maria och Evelina Lundqvist tillsammans med Cami Fuller Wells som är barnpastor i James River Church. Ett fint möte där vi fick lära känna varandra och dela livet.
Lördagen inleddes med ett nytt storslaget nummer av musiker från James River Church de sjöng en medryckande countrylåt Hey Girl. Otroligt proffsigt och underhållande i klass med den svenska melodifestivalen. Vatten sprutade som en tunnel som artisterna gick igenom, det var pyroteknik, filmer på stora skärmar och stora röda pickuper på golvet. En av sångerskorna blev inburen på en scen med neonstänger runt sig. Mot slutet skickades stora uppblåsbara bollar i glada färger in över oss i publiken. Det blev en otroligt festlig stämning i hela arenan.
Vi sjöng lovsång tillsammans och sedan fick vi lyssna till mer peppande undervisning bland annat inspirerade Oneka McClellan som är pastor i Shoreline Church i Dallas.
Oneka McClellan
Konferensen avslutades på lördag med en ledarlunch där jag fick lära känna ännu fler kristna kvinnor vilken fin gemenskap. Jag fick några ord med pastor Debbie och Savanna i slutet. Så fina och kärleksfulla människor. Jag är så glad över att ha mött dem och att jag fick vara med på konferensen. De planerar redan för nästa års konferens som kommer bli något alldeles fantastiskt. Anmälan är öppen redan nu fundera om det inte vore något för dig? Det hade varit så roligt att se dig där! Du kommer inte att ångra dig.
Jag stannade kvar till söndagen och fick möjlighet att vara med på en morgon gudstjänst i James River Church. Vi fick se en film med vittnesbörd från konferensen av människor som vittnade om hur de blivit helade under konferensen. En kvinna hade varit allvarligt sjuk i cancer och under förra årets konferens hade många bett för henne vid flera tillfällen. Hon var helt frisk nu och läkarna hittar ingen cancer. Helt fantastiskt!
Glad, upplyft och full av intryck satte jag mig i bilen för en roadtrip till Dallas. Kul att få åka på mindre vägar och se orter och landskap skifta längs vägen. Passerade rancher, sjöar, Amish restauranger, otaliga bensinstationer, många Taco Bells, McDonalds och Starbucks samt njöt av att se hur landskapet skiftade längs vägen. Jag lyssnade på lovsång och avverkade många avsnitt av entreprenörspoddar. Det var relativt lugnt i trafiken och efter sju timmar var jag framme i Dallas, precis innan solen gick ner…
Författare
